Blå, blå, blå...inuti...kanske för att det är
måndag...men hela september har varit blå...gått i gegga och väntat på att den
ska sjunka undan...och nu äntligen känner jag att den börjar göra det…
Visst måste det vara blått ibland för att man
ska uppskatta de ljusa stunderna...svårt att tänka på det just då bara…
När man är som jag får man lära sej att leva med det…lär
mej lite mera varje år…jag mår ju som bäst på hösten…men när ens nära inte har
det bra…så känns det blått ändå…
Ikväll ska jag frossa i en påse doodles, tända ljus och se en
film…ska grotta ner mej och sen…i morgon…ska det bli en bra dag…
